det var en dag i.. september ;)
17 september för att vara exakt. På dagen 1,5 år efter Kimi =D
Precis som med Kimi började värkarna under natten, nån gång mellan 2 o 3. Skillnaden var att det den här gången eskalerade mycket fortare. När Henri vaknade runt 7 - 7.30 på morgonen så meddelade jag att han nog kunde ringa jobbet och tala om att han inte skulle komma på 3 månader *s*
Jag fick sms:at Natalie som skulle komma på fika och frågade om hon kanske kunde komma lite tidigare, och stanna kvar som barnvakt. Det kunde hon, men hon var tvungen att åka kl 17. Så jag fick tag på Desi och frågade om hon kunde lösa av på eftermiddagen. Inga problem där inte! Tack o lov för goda vänner! *hjärta*
Klockan var ca 14 när vi kom till Mölndal. Tror jag på pappret skrevs in 14.15. Fick ligga med den där avlyssningsapparaten på i 20 minuter eller så. När jag sen undersöktes så var jag öppen 6 cm - precis vad jag hade hoppats på innan (javisst, hade gärna varit öppen 10 också.. men 6cm var det minimum jag hade satsat på *s*)
Så det var bara att långsamt ta sig bort till förlossningssalen. Värkarna var lite lagom smärtsamma sådär (läs: svinonda!)
Diskuterade smärtlindring med BM, som tyckte jag var jätteduktig o borde hoppa över ryggmärgsbedövning eftersom jag ju eg inte ville ha den -ni vet sånt man skriver i förlossningsbrevet, men ångrar när värkarna är som värst :P
Jag fick två värktabletter till att börja med (citodon kunde jag läsa mig till i mina papper efteråt) - hjälpte inte ett skit! Inte för att jag trodde på det innan heller. BM tappade sedan upp ett bad, men när jag väl skulle ta mig dit så hade jag för ont, och strax därefter började det bli dags för krystvärkar.
Precis som med Kimi hade jag tänkt klara av förlossningen utan att skrika en massa.. Hah!
Lät ännu värre den här gången ;) Men till skillnad mot förra gången hade jag en jäkla kraft den här gången. Vet inte hur jag lyckades stanna av och pausa när de sa till mig - men det gick. 40 minuter efter att krystvärkarna kom igång fick vi ääääntligen träffa vår efterlängtade dotter! *kärlek*
Hon var alldeles kladdig och helt underbar! Vår finaste finaste lilla Esme Minerva!
Hon kom 17.34, så det tog knappt 3,5 timme från det att jag skrevs in. :)
BM tyckte det var en fin förlossning och var väldigt imponerad att jag klarade det utan smärtlindring.
Hon sa också att hon fick hålla emot för allt vad hon kunde när jag krystade, annars hade lillan suttit som en blöt fläck i motsatt vägg ;) (Lite skillnad mot när Kimi skulle ut och jag fick värkstimulerande pga utmattning *s*)
Den tösen har stulit mitt hjärta så totalt!
Förlossningsrummet.
Nykläckt.
Nöjd mamma.
Mys.
Frukost. (kvällsmat?)
Första träffen med lillasyster.
Håller lillasyster för första gången - spännande!
Sötast!
