Jag var 10 år och ville bli skådespelare. I över 4 år var det min dröm och min plan. Sen var det dags att välja gymnasieutbildning. Jag var 15 år och skulle besluta vad jag ville göra med mitt liv..
Ingen lätt uppgift i den åldern. Ingen lätt uppgift senare heller.
Jag gjorde iaf mitt val och tog studenten med helt ok betyg - vanlig medelmåtta.
Jag var 19 år och flyttade ihop med mitt livs kärlek - flyttade till ny stad.
Och livet blev kämpigare än någon gång innan..
Jag behövde hitta ett jobb, sökte som en tok och var sönderstressad efter några månader.
Visste det inte då, men kan i efterhand se att ångesten kröp in i mitt liv redan då.
Efter 6 månader fick jag iaf timanställning på ett äldreboende - en anställning jag fortfarande har kvar. Dels för att jag får panik bara av tanken på arbetsansökningar och arbetsintervjuer osv, dels för att det är en trygghet.. man vet vad man har..
I över nio år har jag jobbat där men samtidigt drömt om något annat - men har inte kunnat komma fram till vad.
För ca 6 månader sen föll polletten ner. Jag vill vara kvar i vården - men jag vill byta livets slutskede mot livets början.. Jag vill jobba på BB!
Men då måste jag vara minst undersköterska. Inga problem, jag söker utbildning på Komvux - valideringskurs eftersom jag har erfarenhet av yrket. Jag sökte dessutom den "vanliga" utbildningen också.. allt för att öka mina chanser att komma in. Den vanliga utbildningen startade inte, det hade blivit något fel. Okej, det är lugnt.. Jag kommer säkert in på valideringskursen..
Men nä.. det gjorde jag inte! Jag står inte ens som reserv?!
Fick tag på dem på Komvux till slut och frågade om detta. Svaret är att jag inte fått plats eller står som reserv för att jag inte har hög prioritering - jag har redan en gymnasieutbildning..
Så nu står jag här med händerna bakbundna - jag straffas för att jag som 15åring valde att fortsätta utbilda mig. Är detta rättvist?
Så får jag helt enkelt vända mig till Arbetsförmedlingen - jag har ju två små barn. Jag måste ha en inkomst.. Och de behöver sina dagisplatser. Jag står alltså numera inskriven - men vad kan jag få för hjälp? Ungefär ingen alls..
Då jag inte är långtidsarbetslös så kan inte heller de hjälpa mig att få en plats på Komvux.
Jag är timanställd på ett äldreboende. Jag vill validera till undersköterska för att öka mina möjligheter till jobb och så småningom en fastanställning. Jag vill kunna försörja min familj - åtminstone vara en bidragande inkomstkälla. Men det som eg är så simpelt har blivit så svårt - så förbannat svårt!
Jag straffas för att jag inte som 15åring visste vad jag ville göra som 29åring..
Tack så mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar